Egen tid...

Idag började jag dagen med att vara duktig. Var ute och promenerade 1,5 timme innan frukosten. Är så skönt att börja dagen med att rensa huvudet från massa tankar och funderingar och dessutom blir man mycket piggare under dagen.

Sedan körde jag ner till Jennys Nail Shop och fixade till mina naglar som hade fått en "jätte fin" utväxt. Även att pengarna tryter för tillfället så är det endå något som jag känner att jag kan unna mej och dessutom för att få lite egen tid... Man behöver komma iväg lite ibland, släppa allt och bara få luta sig tillbaka, snacka lite skit om allt och ingenting och dessutom känna sig jätte fin. Egentligen behövs det inte så mycket för att man ska få uppnå den där ultimata tiden av att bara få tänka på sig själv för en gångs skull i ett par minuter. För mig räcker det att säga till mig själv att faan idag har du varit duktig Emmy så du förtjänar dem där skorna som du länge velat ha, eller köper hem något gott, eller tar bilen en sväng och lyssna på hög musik eller bara av att gå ner till havet och sitta där i några minuter. Det är få stunder som man verkligen unnar sig sådant här (iallafall jag) men det är stunder som är nödvändiga i ens liv för att inte glömma bort sig själv och vilken fantastisk människa man är!

Jag har alltid velat bli som min mamma, som sätter alla andra före sig själv, som vill att alla ska må bra och ha det bästa. En oerhört stark själ som har lyckats överleva trots att hon alltid har prioriterat sig själv sist och hon säger att hon är lyckligare än någonsin. Jag blev nog också precis som min mamma, med en stark vilja som alltid vet vad hon vill men som alltid ser till alla andras bästa först. Faktum är att jag börjar faktiskt tvivla på om det är det bästa alla gånger. Har aldrig blivit så sviken som det senaste halv året, fått ta så mycket skit för att jag bara har brytt mej och velat väl. Så nej jag tänker tänka mer på mej själv i hädan efter, på vad jag verkligen vill. Sätta mig själv först, det är jag ta mej fanken värd efter all skit. Jag ställde upp och offrade min själ för att allt skulle vara bra. Bara att hoppas på att det inses en dag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0